Ljuva Helenas blogg

Finns det något mer irriterande än folk som inte pratar om annat än sina barnbarn och lever sitt helt genom dom??! Jag är så trött på folk öht som daltar och daltar med dessa små liv. Stackarna, dom kvävs ju! Absolut ska man vara glad för att man fått ett barnbarn och så! Men det måste ju finnas gränser. Har två stycken på min avdelning på jobbet som precis blivit morföräldrar och dom pratar inte om annat. Och så hör man hur dom pratar med sin dotter i telefonen och dom pratar typ bebisspråk med dom tom, och så fraser som "nä nu låter han", "nä så gulligt, nu låter han" "är han lite arg kanske?" "nu skrattar han". Jag har inte egna barn så jag förstår väl inte varför. Jag tycker barn är söta och så, men jag blir inte förvånad och tycker inte att det är fashinerande varje gång ett barn låter. Det är som min mamma. Hon är farmor åt min brors barn som nu är två år. Jag har lärt mig att det inte går att prata med henne när hon har barnbarnet hemma eller har bororsan och henne på besök. Det spelar ingen roll om min bror är med så kan inte mamma göra något annat än lägga all uppmärksamhet på barnet. Och NEJ det handlar inte om avundsjuka för att hon får uppmärksamhet! Det handlar bara om att mamma måste ju kunna vara vanlig människa fastän hon är i närheten. Om jag ringer till henne och hör att barnbarnet är där, så är det bara att avsluta samtalet fort och lägga på, för det är ju meningslöst att försöka prata med henne då. Pappa kan ju vara vanlig ändå, varför kan inte hon? Hon blir ju uppstressad och konstig med allt som har med det stackars barnet att göra. Jag bävar lite smått för när jag får barn... kommer vi bli osams då??