Ljuva Helenas blogg

 

I lördags såg jag den här filmen för första gången sen jag var liten. Den är verkligen en av de filmer jag såg absolut flest gånger och tyckte mest om!!! Landet för länge sedan. Och när jag såg den nu så kan jag verkligen inte låta bli att gråta krokodiltårar och skratta högt för mig själv ibland. Det är en sån lustig känsla av igenkännande när man har sett nåt så många gånger och sen ser den igen. De här och skönheten och odjuret såg jag många gånger. Nu har ju Landet för länge sedan kommit i så många versioner och som serie också, men det ska vara ORGINAL, annars kan det vara! Och den har verkligen såååå fin historia och budskap att jag nästan gråter en skvätt bara jag sitter och skriver och ser bilden. Den här bilden tex, när de först slåss om ett endaste körsbär och sen givmildheten hos den fina lilla fågelungen som vill dela med sig. Alltså det är bara så vackert. Nu för tiden är det inte så jättemycket som får mitt hjärta att skakas om lite extra, men shit va bra den är! Jag vill bara älska hela världen!