Vätternrundan 14-15 juni 2013
Det såg inte så jättelovande ut när vi satt i bilen strax innan Motala. Vi åkte på fredag morgon efter att jag hade hämtat min cykel. Som tur var, så skulle det inte regna på kvällen/natten sen när vi skulle cykla så jag var inte så orolig :)
Nummerlapparna uthämtade och cyklarna pimpade och klara för en halvt dygns cykling. Asså, man är ju fan INTE snygg i cykelhjälm och brillor haha, men det bjuder jag på :P Här står vi i startfållorna, med ryggen fylld med bars och varma kläder på. Hehe, lite gulligt att vi lyckades se så likadana ut också ;-) Elina och mig såg man ju iallafall, men Nicke var lite svårare att se då typ 50% av alla som cyklade hade svarta cykelbyxor och den gula vindjackan!
Depån vid Gränna och Jönköping. Lite random bilder (alla är inte mina)
Första biten ner till Jönköpning var lite tung då det var typ storm och rak motvind, men det var faktiskt inte något jag störde mig så mycket på, för jag var så inställd på förhållandena innan. I Gränna (efter 7,6 mil) stannade vi fösta ggr och fick lite banan, saltgurka mm och fyllde på vatten. Fram dit var det mörkt och det enda man såg var ett pärlband av röda lysen framför sig. Lite coolt var det faktiskt.
Andra stoppet gjorde vi i Jönköpning (10,4 mil) där vi fick ladda på med köttbullar och mos. Mmmmmm gott :S (asså, ni som känner mig vet ju att köpta köppbullar ger mig kräkreflexer och kan vara bland det vidrigaste i vanlig matväg jag vet) Men det var bara att tugga så lite jag kunde och sväja! Mat var kroppen tvungen att få i sig. Tyvärr var det rätt lång toakö som tog tid. Kroppen kändes inte alls så mycket. Men dessa sträckor vi ju kört några ggr tidigare.
Till Fagerhult (13,4) och Hjo (17,1) gick det rätt fort och vi stannade i Fagerhult en kortis bara för att få i sig lite extra, kroppen var inte särskilt trött så för den skull hade man inte behövt. Men lite näring satt inte fel. Sjukt gott med varm blåbärssoppa!!! :D Vi pinnade vidare mot Hjo där vi stannade för mat, lasagne. Här tog pausen tid för toaköer mm, ca 50 min blev vi kvar där tyvärr. Det behövde inte alls kroppen, men folket var lite i vägen. Nu var det morgon och började bli varmare. Jag bytte ut mina långhandskar mot korta cykelhandskar. Men det var det enda jag drog av mig. Här kändes det lite i rumpan när man satte sig igen.
Mat vid Hjo och sen lite fler random som jag har lånat.
Nu hade vi bara 12,3 mil kvar och alla kände oss pigga. Vi hamnade i ett jättebra stimm efter en stor cykelgrupp som gjorde att det gick fantastiskt bra att cykla. Vi hoppade depå efter depå och känlan att det var så lite kvar drev på oss rätt bra. Tyvärr kraschade en av deras cyklister så de hamnade tillslut efter :( Såhär i efterhand så skulle vi ha stannat i Boviken eller Hammarsundet för att fylla få i oss lite mer, men när det visade under 100 så kändes det som att man snart ändå var i mål. Det var dumt. (10 mil är ju ändå typ fyra timmar till:P) Jag cyklade och sa till Elina vid ca 4 mil kvar att "FAN va lätt allt har gått, kanske dumt att säga innan vi är i mål, men allt har verkligen varait en njutning, det har bara varit lätt och känts jättebra." Man ska ALDRIG säga sånt INNAN man är i mål haha. En mil senare var vattnet slut, det var asvarmt och alla backarna vid Medevi var apjobbiga. Alla var långa och allt gick uppåt. Och de var sååå många :P Haha bilden längst ned till höger säger rätt mycket om rundan, vissa sträckor var lite mentalt tunga ;)
Strax innan två mil kvar funderade jag på om jag faktiskt var tvungen att gå in i depån efter 28 mil och fylla på vatten för att ta mig imål. Jag trodde Elina svängde in, men det gjorde hon inte för jag såg henne inte där, fan, jag fyllde på vatten, drack lite och satte mig på cykeln igen. Tyvärr hade kroppen tagit rätt mycket stryk av vätskebristen och värmen så den var lite slut, plus att det var motvind, fortsatt jobbiga backar och jag var ensam. Antog att Nicke också hade skippat sista depån, men det visade sig sen att han också hade gått in och fyllt på vatten på sista. Hade vi bara vetat om varandra så hade vi kunnat peppa de sista två och kunnat hjälpas åt att dra, och de hade inte blivit lika jobbiga. Men å andra sidan var det ju endast TVÅ mil av de TRETTIO som var lite tyngre. Sätesmuskeln började krångla och göra rätt ont och solen gjorde sitt i de varma kläderna jag hade, eftersom jag inte okat stanna och ta av mig vid någon depå :P
MÅÅÅÅÅÅÅL!!! :D Vätternrundan var för mig nästan rakt igenom en jätterolig upplevelse! Faktiskt! :) Jag trodde aldrig att jag skulle kunna skriva så om Vätternrundan, men det kan jag. Jag hade ju hört så mycket om hur jobbigt det skulle vara. Det var inte alls så jobbigt som jag hade trott att det skulle vara utan det liksom som en rolig utflykt:D Nu låter det ju inte som att jag tog i alls, men det kan jag tala om att jag gjorde, jag cyklade på bra hela vägen. Klart det gjorde ont satan både i nacken och mellan benen, man är väl inte stålmannen, men rätt bra på att bita ihop. (Om inte annat märks det efteråt när jag ser vilka skador som blev på kroppen som kommer ta ett par veckor innan det läkt, förhoppningsvis blir jag helt återställd då) Jag, Elina och Nicke följdes åt nästan hela sträckan, utom i starten och i slutet då vi tappade bort varandra. Det var väldigt trevligt att kunna ha det sällskapet och njuta av uppleverlserna tillsammans. Tiden blev 13.13. Hela 1,5h av dessa var paus trots att vi inte stannade på så många ställen. Jag hade tippat på ca 12h cykeltid och 1h paus. Jag cyklade lite snabbare än väntat och pauserna tog lite längre tid. Tog ca 11.40 i cykeltid (snitthastighet ca 25-26 km/h)
Stolt och nöjd över att ta mig runt och att det kändes så HIMLA BRA hela vägen! Tänk vad kroppen klarar av! Men jag tror också att träningen innan verkligen hade gett resultat och jag var väl förberedd både fysiskt och mentalt, vilket känns jättebra! Ingen sömn från 07.00 på fredagen till målgången vid lunch och däremellan cyklat 30 MIL!!!! Vilade ett par timmar på eftermiddagen innan maten och sen inte förrän vid midnatt 29 h senare. Det är helt galet vad kroppen kan! Grymt dreamteam med Nicke och Elina. Klarade storm, nattkörning. Såg soluppgången, och sen värmen på dagen. LÄTT ATT JAG SKULLE GÖRA IGEN!!!!! Men så skulle jag cykla med en cykelgrupp för det är så mycket lättare. Jag skulle nog kanske inte cykla själv igen. Köpte en keps som sovenir! :) Mitt belöningskit rörde jag knappt eftersom man inte alls var sugen på nåt när man väl kom i mål, men en pizza blev det på kvällen istället! =) DEL 2 av klassikern är härmed avklarad. Om bara ett par veckor drygt är det dags för moment 3, Vansbrosimningen.
Ett stort TACK!!!! till alla som har peppat och följt mig under Vättern. Det är så himla skönt att känna efter vägen att man har folk som tror på en och stöttar en. TACK!!!
Kommentarer
Postat av: BillyPancho
Har ju aldrig stöttat dig, och nu blev jag väldigt tveksam till att göra de när du dissar färdiga köttbullar så hårt!? Whats up with that?! Halloo liiiksom, kan inte vara alla hemma där??...
En annan sak jag undrar! Är det typ krav på att man måste ha cykelhjälm om man kör Vänernrundan?! Isåfall kommer jag aldrig att köra den!!! (bara så att du vet)
- Nej, men om jag ska vara lite allvarlig: bra jobbat måste jag ändå säga, kred!! :)
(Ta inte mina sarkastiska kommentarer så hårt, skoja lite ba.) Sharrå
Svar:
MIG
Trackback
