Ljuva Helenas blogg

 

Testade att springa norra sidan av Rocklundaspåret idag, alltså inte bara önsta utan norra önstaspåret eller vad man ska säga. Önstasidan och ut på 1,5milen. Notering 1: Jag trodde att den skulle vara relativt platt. Fel av mig :/ Det kändes som att det bara var uppåt. Och det var det, halva sträckan där. Resten av halva var rätt kuperad upp och ned. Positivt var att det var bra träning eftersom det var knöligt för fötterna och som sagt mer terräng än jag är van vid, blir en helt annan löpning. Lite kul också att se ny miljö :) Notering 2: Jag vill inte springa där igen ensam på kvällstid. Det är liksom mitt ute i ingenstans, och skulle någon stå i skogen där så är man ju körd. Det är inte jättemånga som springer där som i övriga milspåret, och så tänkte jag att INGEN skulle veta var jag var eftersom jag inte sagt till någon att jag sprang där. Sprang och var lite orolig, tittade bakåt en del. Om jag ska springa där igen så tänker jag meddela någon att jag springer där iallafall och när jag planerar att vara klar.

 

Idag var det tungt. Tunga ben som inte gjorde nåt gratis. Kanske grodhoppen sen igår. Sprang som en traktor. Matade på km efter km i kontrollerad långsam takt. Fram kom jag. 11 km, 66 minuter. Jag tycker jag var duktig som kämpade trots att jag bara ville stanna. Haha, kanske var tur att jag tog norra önsta, för DÄR ville jag ju inte stanna :P Riktigt stumma ben när jag kom fram, rätt ont i knäna. Tung i hela kroppen.