Ljuva Helenas blogg -

Ångest

Nu blir jag lite mörk en vända...

Vet inte vad det är för fel på mig nu. Skulle vilja sätta mig och störtgråta så känslan släpper, men kan inte göra det heller. Kan inte trolla fram tårar. Är pms:en tillbaka med de nya p-pillerna? Känner igen känslan men jag hoppas att det inte är det. Känslan som smittar så mycket annat. Känslan av att vilja ur sin egen kropp. Känslan av att alla beslut blir så överhängande att de äter upp mig inifrån.

Jag känner att jag har blivit mer och mer tillbakadragen när det gäller mycket. Senaste året har det kommit smygandes. Jag vill egentligen bara vara i min egna bubbla ibland. Sitta i ett hörn i min lägenhet och stirra ut i tomma intet. Känns som att jag liksom blir mer och mer socialt osäker. Rädd och känner ångest. Samtidigt som att jag också blir raslös, stressad och känner mig ensam ofta när jag inte gör nåt.

Stressen över att vara rolig, smart, social, duktig. Känslan av att i vissa samtal helt tappa bort mig och inte förstå vad andra säger. Inte kunna fokusera eller hänga med i diskussioner. För mycket brus runt om.

Stressen över att inte vara tillräckligt.

Trots alla dessa känslor är jag mestadels GLAD, lättsam, lycklig och helt fri från de ovanstående funderingarna och livet är bara härligt. Men när de kommer och intar mitt huvud, så kan jag inte alltid ta emot dem på rätt sätt och bara tacka för tanken. Ibland pockar de på och vill ha mer uppmärksamhet än så.

Kanske är det bara sömnbrist.

2014-08-04 @ 22:51:00 Allmänt Permalink

Kommentarer

Postat av: Billy

Är nog inge fel på dig. Du kanske är som jag och en tredjedel av världen, introvert? Fast samtidigt verkar du ju social och så. Men själv blir jag utmattad av för mycket social verksamhet, det suger energi. Alltså prat om ingenting typ, orkar inte fokusera på saker som inte intresserar, hahah. Laddar energi gör jag i avskildhet.

Stressen över att vara rolig, smart, social, duktig. Du verkar sätta höga krav på dig själv? Är det så viktigt att vara allt det där då? Det är liksom en svår bild att leva upp till. Jag var lite likadan för en massa år sedan, men nu är jag som är. Like me or dont liksom. Orkar inte försöka spela "rolig" och "intressant" för att passa in.

Svar: Nej det är inget fel på mig. Jag är ju egentligen social, jag har nog bara en dipp. För mycket krav kanske, men det går nog över :)

MIG

2014-08-05 @ 18:34:43

Postat av: Billy

Jag menade inte att det var något fel, vi är ju som vi är.:)
Om du är Extrovert och samtidigt har hög känslighet
så kanske detta är något för dig?
Ja, alltså om du gillar att läsa böcker kan jag tipsa om:
"Drunkna inte i dina känslor - En överlevnadsbok för sensitivt begåvade"
Av Maggan Hägglund och Doris Dahlin

2014-08-31 @ 17:29:28

Trackback